Direktlänk till inlägg 7 november 2011
Där sitter du idag, med en skamsen blick med huvudet ner åt marken. Armarna på bordet så att du inte faller platt rakt ner där vi alla andra trampar. Igår stod du med båda fötterna på jorden med drömmar att vara någonting du inte är - användbar. Fast om sanningen ska fram, så är du lika värdelös som jag. Enda skillnaden mellan mig & dig är att du aldrig kämpat för någonting i ditt liv, du har alltid klarat dig bra nog ändå med allt du pekat på. Verkligheten ser dock ut så här idag, stå där på knä framför mig, be om min hand, be om min förlåtelse & jag kommer spotta dig i ansiktet. För det är försent för dig att få mig att tro på dig, på dina ord & på dina handlingar. Jag har sett vem du egentligen är och svaret är - ingenting. Du tror dig vara så mycket, bara för att du har förnekat allt ont du gjort i världen, mot människor i din omgivning. Men sanningen är att sanningen kommer ikapp en, verkligheten finns där & du kan leva i förnekelse fram tills den dagen du verkligen faller och jag är inte där för att ta emot dig, som jag så många gånger tidigare varit. Då kommer du få se hur det är kämpa sig uppåt, när det inte finns någon som tror på en, när det inte finns någon att luta sig emot. För jag lovar dig, jag kommer inte finnas där. För jag vägrar vara ditt andra handsval, men även ditt förstahandsval.
Ni vet när tysnaden tar över i telefonen, när det känns som att man inte har något mer att prata om? När du bara sitter och håller telefonen i handen utan att riktigt veta varför? Oftast gör vi det för att vi inte anser att det är dags att säga hejdå...
Orden som sas, känslorna som framkallades, livet som förändrades, hjärslagen som slog hårdare, nätter som jag trodde att jag drömde om, småsaker som helt plötsligt blev stora, blickar som brände i själen, läppar som kunde värma, leenden som kunde vän...
Jag tror vi alla har någon som har orsakat en sådan stor smärta medvetet och lämnat spår efter sig att vi automatisk sjunker till samma nivå och leker med någons hjärta bara för att vi vet att vi kan. Men vi glömmer bort att alla inte är likadana i s...
Jag sitter här i fönstret och ser hur regnet spolar bort allt smuts ner mot brunnen. Det får mig att inse att regn får oss att inse att det inte spelar någon roll var du än sätter dig, du kommer ändå bli blöt. Det spelar ingen roll vart du väljer att...
Det handlar om att kunna viska i någon öra varje natt hur mycket du älskar den & mena det lika mycket varje gång. Att kunna kyssa bort någons sårighet och vara beredd på att kunna bli dränkt på vägen av alla tårar. Att kunna se alla regnbågens färger...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 |
5 |
6 |
||||
7 | 8 |
9 |
10 |
11 | 12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
|||||||
|